Svensk torv eller kompostjord

 

       Gång på gång går Sverige en annan väg än andra Europeiska länder, samtidigt som man nästan alltid menar att Sverige är världsledande. Att lyssna på det andra säger, och respektera, det är inte den svenska modellen.

       I odlingskretsar har det varit mycket diskussion om användning av torvmull. Irland, Skottland och Finland är på väg att lämna eller starkt minska sin torvindustri p.g.a. utsläpp av koldioxid, metan och lustgas. Kokosfiber har blivit ett alternativ i många länder vid plantuppdragning. Fungerar absolut utmärkt, är inte lika kompakt som torv lätt kan bli. Behåller luftighet även med mycket hög vattenhållande förmåga. Torkar kokos ut tar det lätt upp vatten igen, vilket är en stor fördel jämfört med torv. Blir inte varken lika våt eller torr som torv kan bli. Har rätt pH för de flesta växter. Mikroorganismer trivs bättre än i torv. Bryts inte ner lika snabbt som torv. Kokosplantan växer vid hav så det innehåller mycket kalium och natrium, som måste buffras. MEN är ändå inte riktigt lockande p.g.a av långa transporter dvs. av klimat- och kostnadsskäl. För själva uppdragningen i mindre kruka eller plugg, där man kan ha full kontroll över att plantan aldrig torkar ut, är torv torv fortfarande ett bra alternativ. Både krukjorden och jorden där man planterar måste hållas väl fuktigt. Blir det för torrt är det svårt att få upp fukten med torv. I andra länder blandar man i kompost i sina mixer. Ofta lika mycket kompost som torv. Skall man göra s.k. soil blocks utan plastbrätten, är det absolut bäst. Den stora plantindustrin i Holland med uppdragning under kort tid i plugg, klarar sig med berikad torv från Sverige. Svensk Torv och Belarus vill nu ta över där andra lägger ner. Det har varit en mycket lönsam verksamhet med svensk torv. Nu marknadsför man aggressivt, hotad av klimatfrågan.

         Sverige har också skaffat sig rätt att odla ekologiskt i avgränsad bädd. Kravet att plantor skall växa i levande jord med rikt mikroliv är för mig rätt och helt självklart. Men Sverige liksom övriga Europa har många växthus med betonggolv, så man kallar det nödvändigt att odla i avgränsad bädd i det nordiska klimatet. Det handlar inte om klimat. Det är givetvis lögn.

         Odlingssubstrat där torv dominerar, dvs. varianter av svensk plantjord, bör inte användas till mogen skörd. Mineraler och mikroliv som kännetecknar frisk jord finns i alltför liten omfattning. Med odling i avgränsad bädd kommer rötterna växa runt i bädd/krukan/containern istället för att i normal odling en huvudrot söker sig på djupet. Det innebär bl.a. att plantan blir torkkänslig. Många odlar i plantjordssäckar på jord, som man tar upp hål i bottnen för jordkontakt. Normalt får man då en mycket kraftig rot som söker sig på djupet, medan de fina rötterna mest finns i säcken. Bättre än odling på betong i avgränsad bädd, men ändå ganska fel.

         Blandning med stor del kompost är absolut nödvändigt vid större krukvolymer och längre tid. Det går att odla tomat och paprika med bra resultat i stora containers på 35 liter, även om det inte är idealiskt. Vi testade en stor odling med en blandning av matjord, kompost, barkmull, lite hönsgödsel och benmjöl i 35 liters krukor. Alternativet torvbaserad plantjord som grund, blev inte alls bra. Men givetvis lättare att jobba med. Att odla i kruka minskar risk för korkrot, men ger mycket extra arbete. Tomat är väldigt anpassningsbar och klarar det mesta. Gurka däremot fungerar sällan bra i krukor. Gurkors rotsystem har en djup huvudrot men också mycket stor och ytlig matta av rötter.

           Ensidig odling är risken vid odling i jordbädd. Man bör samodla med t.ex. gröngödsling. Ökad biologisk aktivitet minskar risken för problem. Att ha rotation på vad man odlar är nödvändigt. Flyttbara växthus är en lösning. Att odla på grundstam är närmast standard i Europa, i synnerhet i tomat.

Svensk ekoodling har dammsugit norra Europa i på jakt efter konventionell organisk hönsgödsel och restprodukter för att kunna även här skryta om att vara världsledande. Det har alltså gjort extrem expansion möjligt av ekologisk odling, men är det trovärdigt?. Pelleterad gödsel ofta i grunden baserat på hönsgödsel, ger möjlighet att lätt att sprida gödsel. Gör det alltså lättare för konventionella odlare att gå över till ekologiskt. Vilket väl varit avsikten i svenska fallet. Lite för lättköpt. Att bara använda snabbverkande näring utan att bygga kolinnehåll i form av t.ex. halm eller kompost, den svenska metoden, utarmar med tiden. Ekologisk odling hade en gång då biodynamisk odling dominerade en gedigen grund när man lärde av varandra. Så är det inte längre. Den som kommer från konventionellt odling har lärt sig något helt annat. Nu är pengar det som är grunden. Att kunna sätta upp KRAV-märke säljer även om man varken förstår sammanhang eller egentligen vill anstränga sig. Man tycker att det räcker med att inte spruta.

           Komposthantering i större skala är mycket mer självklart i andra europeiska länder. Kompost är långsamverkande, är matjordens bas. Att bygga komposter kräver dock arbete och eftertanke. Många tycker det är för jobbigt och glömmer bort. Därför är Kopost i bädd eller i botten av en pallkrageodling. Kompostjord kan användas både i förökning och i många sammanhang. Direktkompostering är ett annat alternativ. Viktigt är att få till en luftig jord med mycket mask och mikroliv. En grundsats en gammal kompostbas är en bra start. Gärna 1/5 av komposten. Grövre strukturbyggande och syrerikt material behövs också. Gärna flisade kvistar eller årets perenner i kompostkvarn. Det finns en rad sådan lösningar för att i princip behandla årets beskärningar och städning i trädgården. Kompostkvarn är alltså mycket användbar. Krosstypen av kompostkvarn är inte så känslig för om sand följer med. Gör man mer permanenta bäddar han man använda flismaskin/flishugg som klarar större arbeten, dubbelt så grova. Fliset är bra att lägga i botten i en bädd. och med lite mix i resten. Det finns alltså mycket material att lägga i komposter och permanenta bäddar.

           Viktigast för att bygga mycket jord är normalt löv. Bör helst först finfördelas med en vertikalskärare. En viss andel gräsklipp eller slaget klöver, är värdefullt men bör inte överstiga 1/3 i komposten. Även en del sågspån kan hamna i komposten. Man bör alltid ha kanske 1/10 gammal kompost med förhoppningsfullt mycket kompostmask. Har man tillgång till vanlig matjord är det bra, 10-15% av det. Det kan man lägga i toppen och sedan odla pumpaväxter i det. Det är ett sätt att hålla nere ogräs, som annars lätt etablerar sig på en näringsrik kompost.

Den dagliga köksavfallet bör man gärna hantera antingen i bokashikompost eller i sluten varmkompost. Har man tillgång till Biokol är det bra för komposten kanske 10%. Bör helst vara laddad.

           Nej men visst kan det kan bli problem med kompostering. Ett problem som helt klart finns är att undvika mycket läckage av CO2 och näring. En kompost är ett långsamverkande näringsförråd. Att förvalta en jord är att göra jorden bättre och bördigare. Då tillför man regelbundet en kompost med viss gödslande effekt (C/N kvot ca 20) Jag har blivit mer och mer intresserad av det jag gjorde när jag började med trädgård. Gjorde då en ordentlig ränna där jag tänkt odla. Lade ner ner styckat sly sedan varvat med blandat material och mer sly. Sedan den matjord jag grävt upp i starten. Förhoppningsvis med mycket mask. Det blev väldigt bra resultat. Och säkerligen inte mycket av läckage. Vanligast problem med en kompost är att den är för kompakt. Oavsett stor eller liten odling är alltid en bra flismaskin värdefull om man har tillgång till vedartat. Detta varvat med annat material med snabbt eller långsamt material. Flisen ger struktur och luft till komposten. Bryts ner i en aktiv kompost snabbare än man kan tro. En annan maskin jag också kommit att uppskatta är vertikalskäraren. Använder den för att göra såbädd högt ställd. Vertikalskärare används mest för gräsmattan då man luftar och och får samtidigt en del gräs att lägga i komposten. Löv finfördelar jag med vertikalskäraren, så att nedbrytningen skyndas på. Löv är alltid bra som en bas för kompost. Men det är mest för hemträdgården. Se nedan. Och också tabell över C/N värden för olika material så man räkna ut för att få en blandning på ca 20.
          

Leif Lindblom

 

C/N Kvot
Grönsaksavfall    16
Gräsklipp            16
Köksavfall           20
Frukt                  30
Löv                     50
Havrehalm          50
Råghalm             65
Vetehalm           125
Sågspån            500
 

Drift & produktion: Wikinggruppen
Produkter
Övrigt