De många alternativen till kärnkraft

 

 

Har försökt nå ut med tankar om energilösningar utan kärnkraft. Men att har sådana tankar är just nu inte populärt. Men det är ett måste att någon ifrågasätter att det nu är så många återigen önskar stor satsning på kärnkraft. Man vill inte se att ny kärnkraft i verkligheten idag är en mycket dyr lösning och det tar mycket tid att etablera. Den tiden finns inte. Nedläggning av kärnkraft hade framförallt ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl. Ny kärnkraft är bortsett från att det påverkar i generationer, också idag är ett av de dyraste av energislag. Man kan inte jämföra gammal avskriven kärnkraft med ny kostnadsmässigt. Finlands nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 effekt 1720MW, tredje generationens kärnkraft, har nu kommit upp i kostnader på närmare 100 miljarder kr. Efter projektstart 2005 är det inte ännu igång. Det är ändå lågt i jämförelse med Franska Flammanville 3 som efter projektstart 2007 inte heller är igång än. Nu är hoppet igång start 2024. Kostnader hittills 125 miljarder kr p.g.a. tekniska problem. Fjärde generationens kärnkraft (BREED) har givetvis fantasifulla förespråkare bland kärnkraftsvänner i Sverige, men i verkligheten har man gett upp. Tanken fungerar inte. Små kärnkraftverk kanske kan bli verklighet inom 10-15 år. Men om de skall ersätta dagens kärnkraft i Sverige behövs det 150-200 sådana kraftverk. Det har talats om energipris på ca 0,5 kr/kWh hos Nuscale, Oregon. Till det kommer kostnader för tillstånd och projektering. Bill Gates minikraftverk Terra Power är nu färdigplanerad och antas komma igång 2028. Kostnad 40 miljarder.  varav amerikanska staten skall betala hälften. Effekt 345MW. Dvs 20% av Olkiluoto 3. Kostnad per MW dubbelt mot detta. Varje ny anläggning stiger i kostnad.

Troligen blir kostnaden för sådan el inte under 1,50 kr/kWh, snarare rätt mycket över, om man skall ta med alla kostnader. Att placera detta lite överallt, där det behövs, kan man säkerligen glömma. Att ersätta gammal kärnkraft med ny innebär kostnader av allt att döma närmare 1000 miljarder kr. Skall svenska staten gå in och betala när privata aktörer inte klarar kostnaderna och tiden rinner iväg? Och vill man verkligen lämna ett arv till framtida generationer i tusentals år, som långsiktig kärnkraft innebär? Plus enorm miljöförstöring vid uranutvinning.

          I Sverige talar man illa om Tysklands Energiewende istället för att ta till sig erfarenheterna. Att Tyskland testat en rad lösningar skall Sverige vara tacksam över. Att satsa på flera alternativ kommer vara lösningen i framtiden.

          Solenergi har Tyskland blivit europaledande på. Idag har man 100 ggr mer solel än Sverige. Nu är planen till 2030 ytterligare fördubbling. Alla större nybyggnader skall generellt numera ha solceller på taken. De som investerat har lovats bra tariffpris på såld el under 20 år. Nu är priset på Nord Pool tidvis över det subventionerade. Installerad tysk solkraft ger sett över året lika mycket effekt som svensk kärnkraft. Det innebär bl.a. att man inte behöver tömma vattenkraftsdammar under sommaren. Tyskland fick tack vare stödet även en industri som tillverkar solpaneler, som är ett starkt alternativ till kinesiska. Södra Sverige har stor möjlighet att mångdubbla solenergisatsningar. Det är inte direkta subventioner som behövs, utan en skattemässig teknikalitet som gör det mer intressant att satsa. Idag är avskrivningstid för solpaneler samma som byggnaden de sitter på. Dvs. 25 år. Jag är själv så gammal att jag troligen inte får nytta av det, mer än till en del. Ändra skattereglerna så att investering i solpaneler räknas som byggnadsinventarie. Vi är många som sålt företag och vill göra en insats i samhället under egen livstid med att installera solpaneler i lite större skala.

Tyskland har stor odling av energigrödor. Bränning av biomassa i kraftvärmeverk ger energi som kan användas för reglering. Tysk biomassa för elenergi har ökat starkt är nu 2020 44TWh dvs. lika mycket som svensk kärnkraft. Det är också möjligt i Sverige om viljan finns. Jag har själv jobbat med frågor om sorter och förstår inte svenska beröringsskräcken för odling av energigrödor. Troligen för att det hotar skogsintressen. Energigrödor skall absolut inte odlas på de bästa markerna. Energigrödor förbättrar jordar genom ökat kolinnehåll. Det kommer låta det öppna odlingslandskapet få finnas kvar. Biomassa för bränning behöver alltså inte vara skogsrester. Det kan vara sälg, vide, elefantgräs m.m som är odlat. Det kan vara vildväxande växter som kaveldun eller bladvass. Endast större fjärrvärmeanläggningar producerar idag el. Det borde kunna ökas mycket. Finns lokal produktion av energigrödor borde finnas anledning att utöka med energiproduktion. Det har givetvis flera fördelar. Minskade transporter av det skördade, utjämning av elproduktion över landet och minskad belastning på kraftnätet. En stor del av detta kommer ske i landets södra delar. Men inte bara där.

            Tyskland är världsledande på Biogas, där man använder syrefri nedbrytning av organiskt material. Mikrorganismernas nerbrytning gör att metan och koldioxid bildas. Gasen renas sedan från koldioxid. Biogas kan användas till elproduktion. Ett av sätten att producera el som kan användas för reglering. Det har varit så i Tyskland. Biogas ger där ca 30TWh el idag. Man kan sedan bränna själva biogasen till värme. Efterfrågan av renad biogas kommer säkert överstiga produktionen då det är ett alternativ till naturgas. T.ex. Perstorp AB annonserat om enormt behov. I Sverige har det främst handlat om att röta avfall. 100% biogas är möjligt i Sverige och Finland. Fortfarande är fordonsgas ett vettigt alternativ. I Sverige har det funnits allmän användning av biogas för transporter. Framförallt bussar. Nu tror man att alla transporter/bussar skall kunna bli batteridrivna. Det går INTE herrar industriledare. Enorma tyngder, kraftig minskad effekt vintertid osv. Plus att batterier i sig är bristvara och med tveksamma miljöegenskaper. Stanna där det är bra som vid korta resor/transporter. I synnerhet på transportsidan är biogas/naturgas bättre. Till att börja med finns det alltså möjlighet att använda naturgas, där biogas inte finns tillgängligt. Det är bästa fossila alternativet. Det finns dessutom utvecklade biogasdrivna traktorer i Finland och Italien. Att tänka batterier i det sammanhanget är dårskap då man inte vill ha onödig jordpackning. Vet nu att Tyskland stött biogas med betytande summor, ca 160 kr/kwh för att få energi som ger året runt. Det har kostat men Biogas har inte kärnkraftens miljöeffekter, ens i närheten. Säkrare också utan snabbstopp m.m.

             Rötning av odlade grödor är stort på kontinenten. Men i Sverige har man inte insett möjligheterna. Sverige har mycket stor extensiv vallodling. Där kan det odlasväxter för biogas. Konkurrerar inte med odling för mat. En favorit där är för mig fodergetruta (även kallad Getärt). Ger minst 3 skördar per år. Näringsförsörjer sig själv till en del, då det är en baljväxt. I Baltikum och Polen är det en värderad växt, men kan odlas i en stor del av Sverige. Anpassningsbar, behöver inte växa på de bästa jordarna. Naturen ger i sig många möjligheter. Växter som nämns ovan kaveldun och bladvass är också möjliga att röta. Sprider sig ganska ohämmat då det finns så mycket näring i svenska vatten. Specialmaskiner kan skörda. I Tyskland odlas majs väldigt mycket för detta, men det är fel i Sverige.

             Eftersom Sverige är ett land med mycket väl utbyggd fjärrvärme, liksom Danmark och Finland, ger det många alternativ. Man kan också numera ta hand om spillvärme med lägre temperatur. Varför har svenska myndigheter låtit t.ex. stora energislukande serverhallar etableras utan att ta hand om spillvärmen? Man har t.o.m. gett sådana etableringar lägre skatt. Blev så under alliansåren. Sådant får inte ske längre. Tekniken har också förbättrats.

              Det har nästan blivit standard i Sverige att bränna sopor. Kraftvärmen det ger är en ganska stor källa till regleringsenergi. Problemet har varit att man känner att det är meningslöst att sortera, det hamnar ändå i brännugnar. Att Sverige är så dåligt på att återvinna plast måste få ett slut. Trots det talar man i branschen om att Sverige är världsledande. Nu är dock ett stort Holländskt företag etablerat i Sverige, som tar hand om hårdplast för återvinning. Man får verkligen hoppas det stämmer. Men när man talar om att minska fossilt, får man inte glömma att många länder, som Kina, har plastprodukter som en viktig del av sin snabbt ökande BNP. Något som till stor del ofta ganska snart hamnar på deponier. Där skulle Sverige kunna göra en insats att samla in plast. Man betalar för det, tar det till Sverige för att återvinna och energianvända, istället för att det får vara kvar på stora hemska deponier. Att hjälpa till att rensa plastförereingar i havet är givetvis ännu mer angeläget. Men svårare. CCS koldioxidinfångning är i framtiden på något sätt nödvändigt. Den fossila användningen måste trots allt kunna fortsätta när det gäller sophantering. Det är också ett stort behov av världsomfattande konferens om sopor, som har en stor del i fossilberoendet. Vindkraft i Tyskland är relativt betydligt större än den svenska vindkraften, ca 50% mer och det i ett land som är rätt mycket mindre än Sverige och betydligt mer tätbefolkat. Man ger numera i Tyskland del av ekonomisk vinst till de som bor nära för att stimulera. Vilket borde vara regel även i Sverige. Så var det t.ex. på Näsudden på Gotland i vindkraftens början i Sverige.

                 Tyskland tror att man når 10GW elektrolyskapacitet till 2030 varav mycket är baserat på vindkraft. Danmark med sin enorma vindkraftssatsning också en stor satsning på vätgas, 6GW till 2030 tänker man sig. Ofta i samarbete med Tyskland, och en lång rad privata aktörer. Där är det möjligt att distribuera via pipelines, vilket givetvis förenklar.

Blir hela Europa sammankopplat borde det rimligen i Sydeuropa kunna bli storsatsning på solenergi. Marocko har lyckats med det senare. Norge har sina stora solsatsning i södra Spanien och har där ett av Europas största solenergiprojekt. Nu tänker nya H2 Green Steel göra en enorm satsning på solkraft på Pyreneiska halvön. Vilket självklart är en rätt satsning om pengar finns. Solceller är absolut rätt, även om stålsatsningen inte går hem. Det är bra att solenergisatsningar görs där. Spanien behöver också göra stora investeringar i förbättrat kraftnät med övriga Europa.

                 Marocko gör en väldigt intressant stor satsning på solenergi, vilket man har maximala förutsättningar för. Instrålningen är ca 2,7 ggr högre än i Sverige. Man har sol från klar himmel med koncentrerande solfångare kan man nå mycket höga temperaturer. Man har satsat på termiska batterier vilket gör att man kan producera el dygnet runt. Det är en gammal tysk uppfinning från 30-talet, med smält salt som har 400°C i stora isolerade tankar. Med värmeväxlare kan man sedan producera el i ånggeneratorer. I Danmark och nu även i Sverige har denna metod lyckats komma upp till över 80 % effektivitet. Högre än att producera vätgas från vindel. Där det ännu är rätt stora förluster. Dvs. när det är nödvändigt kan man finna lösningar som först verkar otänkbara. Så att hänga kvar i lösningar som man vet är omöjliga som kärnkraft är rent felaktigt.

 

 

Som tillägg. Trädgårdsbranschen där jag varit verksam använder varor med fossilt ursprung i mycket stor mängd.En del hanteras någotsånär.  Som att i Tyskland sorterar man viss plast som sedan kan används för krukor och brätten. I bästa fall kan plasten fortsätta få ett andra liv i 5-10 år eller ännu längre. Återvinning måste alltså ökas radikalt. Sverige är verkligen inte bra på det, trots att man säger man är världsledande.

Men samtidigt är det ännu värre med att inget görs och avfallet hamnar på enorma deponier eller rakt ut i naturen. Som i plasthavet i Almeria, där Europa får sina växthusprodukter från under vintern. Även delar av Spanien behöver uppvärmning under vintern. Men i sådana länder är väl system med solvärme och lagring under dygnet närmare. 

I länder norr om Alperna måste man tänka sig ordentlig satsning på fjärrvärme, kombinerat med kraftproduktion så ofta som möjligt.  Det är väldigt förvånande att t.ex. bara 1/3 av svensk fjärrvärme har kraftproduktion.  När länder i närheten har mer än det dubbla.

Men för att inte överutnyttja skogen bör man odla energigrödor även i Sverige.

Jag kan inte heller se någon bättre lösning för sophantering som inte kan återvinnas, än att det bränns för kraftproduktion. MEN man måste gå till grunden med att det skapas så mycket sopor. 

Det får inte bli att struntar man i att göra något, kan man den vägen ändå fortsätta använda fossila bränslen.

Som i min bransch där man kan gå från att använda material som har ett par års användning till sådana som kanske kan användas ett tiotal år.

Det är fullt möjligt och det är nog nödvändigt att vissa produkter beskattas.

Som att gå från fiberduk/vlies till olika nät för att skydda grödor.

Ett exempel använder världens industrier oftast idag billig plastfolie för att transportsäkra pallar. 

Det är en stor del av soporna som körs till sopanläggningar.

Om man instället använder annan metod för detta, nät eller band, då blir det nog snabbt en ändring.

 

 

Det finns alltså mycket att göra relativt snart för att för att få till den reglerkraft vind- och solenergi kräver.

 

 

Leif Lindblom, fil.kand, jobbat med frö för ekologisk odling under årtionden

 

Drift & produktion: Wikinggruppen
Produkter
Övrigt